28 Mars

OCH VAD HÄNDER MED TIDEN?
i vilket fall som helst, vaknade idag, tro de eller ej.. de är alltid trevligt när man gör det.
Åt frukost, änna flingor och mjölk samt lite fil i en skål med frukt...TJOSAN..

Ut till våra ääääääääääälskade kor (not) tar en timme att fodra, vattna och göra rent då dom var tredje sekund försöker ha ihjäl oss. En får stå med en kvast och mota och slå medans nummer två får skynda sig fort som faaaaaaaaaaaaaaaaaaaan. Efter de var det åter igen.. (grymt trött på att skriva detta) men slipa timmerstugor. Efter att slipmaskinerna hade gått sönder 18 gånger, fattat eld och proppen hade gått.. elin hade halkat och satt sig på sin ömma ända mer än en gång var det dags för lunch. Soppa och lite pizza slank ner innan vi begav oss ut.

Lisa, John och Myrna åkte till stan för lite möten och andra ärenden. Vi åkte ut till kossorna och kollade så att allt stod rätt till, vilket de gjorde. Räknade kalvar och for sedan hem igen. Kan säga att det är så mö koskit, lera, slask och annan skit på vägen så man ser ut som ett utsketet päron när man kommer hem.

Precis innan John skulle åka fick han för sig att vi själva, skulle mjölka en av korna, han valda naturligtvis den största som för övrigt har ADHD och några andra bokstavskombinationer. Hepp och hopp, fastspänd blev kossan och sen var det bara att knäa i skiten. Olivia såg till att dörren var på plats, Lowa höll fast höger bakben med ett snöre som var fastlindat i dörren.. jaaa, efter många om och men stod kossan någorlunda still och vi fick ut allt som allt en halv hink. Tog väl ungefär en timma, då hon försökte mörda oss med fem minuters mellanrum.

Kan meddela att vi båda lever, har både fingrar och tår kvar! Liten bula i pannan bara! Sedan begav vi oss mot huset, där vi bakade, silivia kaka och choklad kakor blev de bannemej... Myrnas kusin med fru som tydligen ska va.. lite seg kommer i eftermiddag, och dom har nyligen fyllt år så lite kakor passar väl bra. Men nu ska vi hjälpa Olivia i köket så det blir krubb.. MAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAT!

Simma lungt där hemma. kom ihåg att livet är för kort för att slängas bort! tjo och hej med farbror pastej. alla barnen åt av den goa smeten utom frans för det var hans hjärnsubstans! PUSS

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0